5 olästa

Nu tycker jag att hon är lite jobbig, den där Malin. Ska jag behöva erkänna vilka böcker jag inte har läst? Ja, det är klart att jag ska! Jag gillar bok-femmorna och jag tänker minsann vara med även när det svider lite i självkänslan. Om det bara vore enkelt så skulle det ju inte vara värt att göra.

Så här kommer min lista över böcker jag önskar att jag hade läst, men som av någon anledning alltid blir kvar i bokhyllan.

Jerusalem - Selma Lagerlöf
Jag är helt säker på att Jerusalem är en fantastiskt bra bok. Jag blir lika övertygad varje gång jag läser ett citat från den eller hör någon prata om den. Men läser jag den? Icke! Tre sidor tror jag att jag kom en gång, innan något annat lockade mig ifrån den. Men en vacker dag så händer det kanske. Fast det börjar faktiskt kännas troligare att jag faktiskt ska vinna på Lotto.

Brott och straff - Fjodor Dostojevski
Oooohhh, det där svider. Men det går inte. Jag står inte ut med ryssar. Okey, det finns undantag. Jag kan läsa Gogol, Tjechov och Solsjenitsyn men allt annat har tråkat ut mig till tårarnas gräns. Eller snarare till mordets. Det brukar räcka med 40-50 sidor innan jag börjar sitta och hoppas på att alla ska dö. Helst omedelbart. Men samtidigt så ska man ju förstås ha läst Brott och straff. Så klart. Värdslitteratur ju.

Stormen och vreden - William Faulkner
Den här boken tror jag att jag försökte läsa för tidigt. Enligt min pappa så var Faulkner en av världens bästa författare. Så jag tog mig an den här boken med stormande förväntningar. Och fattade ingenting. Jag tror faktiskt att jag tog mig igenom den. Men jag har ändå inte läst den, på riktigt. Och jag har alltid tänkt att jag ska läsa den med mer vuxna ögon. Men det tycks aldrig bli av. Det finns alltid något annat att välja. Tydligen.

Bibeln
Jag hyser en mycket stark misstänksamhet mot alla religiösa människor. Trots att jag har träffat massor av fantastiska troende människor som jag verkligen tycker om. Problemet är de andra. De där som använder så mycket av sin tid och kraft till att fundera över andra människors synder.  Som inte bara kan vara nöjda och lyckliga över att vara trygga i sin egen tro, utan som måste använda den till att se sig själva som bättre och mer värdefulla än andra. De fanatiskt kristna skrämmer mig. På riktigt. De där som är beredda att ta till våld för att hindra andra människor från att synda. Så bibeln intresserar mig. Jag vill veta mer. Men, att läsa bibeln är ju så fullständigt fantastiskt tråkigt. Så det får vänta.

Blecktrumman - Günter Grass
Den här boken har jag velat läsa precis hur länge som helst. Problemet är ju att jag har sett filmen. Och att jag har försökt läsa Flundran. Flundran var den bok som till sist fick mig att ge upp principen om att läsa ut varje bok jag påbörjade. Jag är helt säker på att Blecktrumman är hur bra som helst. Men det blir bara inte av. Bara namnet Grass får mig att minnas de där timmarna av absolut leda. Samtidigt så är ju filmen så bra. Och boken måste ju bara vara bättre. För Blecktrumman kan väl inte vara undantaget som bekräftar regeln? En vacker dag ska jag ta reda på det.

Så, det var ju inte så svårt som jag trodde. Även om det tog emot lite att erkänna.

Fem sagor

Det här var ett ämne för mig. Absolut. Jag älskade Bröderna Grimms sagor när jag var liten. Den läste jag tills pärmarna föll av. Här var det inga snälla sagor minsann. Här var det bloddrypande värre. Och jag älskade det. Kanske var det här grunden lades till min förkärlek till det råa och våldsamma i litteraturen. Det skulle kunna vara så. Fortfarande har jag svårt att vällja en bok med en "vacker" titel. Vilket kan vara förklaringen till att jag aldrig närmat mig en bok av Ranelid. Och jag har svårt att föreställa mig att jag någonsin kommer att läsa Nu vill jag sjunga dig milda sånger... Hur bra folk än säger att den är. Det är bröderna Grimms fel, helt enkelt.

Så här kommer fem favoriter från sagornas skimrande land.

Askungen - I brorsornas version förstås! Inte den Disneyfierade tillrättalagda versionen med sånger. Nej, jag vill ha den blodiga vvarianten. Den där de elaka styvsystrarna skär av sig tår och hälar för att få ned foten i glasskon. Inga dansande möss och snälla småfåglar här inte. Blod skulle det vara!

Hans och Greta - Styvmoder de luxe. Elakare och ondare än alla andra. Hur många gånger skickar hon egentligen ut de stackars barnen i skogen för att gå vilse innan hon lyckas? Detta plus en härligt skrämmande häxa som verkligen tänker göda upp Hans innan hon äter upp honom. Kan det bli bättre?

Snövit och Rosenröd - Snälla björnar, elaka dvärgar och fattiga systrar. Inte lika blodigt som de andra, så jag vet inte varför jag fastnade för den. Jag misstänker att det var namnen.

Rumpelstiskin - En ännu elakare dvärg som hjälper en stackars flicka vars pappa har skrutit om henne och sagt till kungen att hon kan spinna guld av halm. Kungen är ju inte vidare snäll heller förstås, Om hon inte klarar det så kommer hon att bli dödad.

Snödrottningen - H C Andersen
Min favorit av Andersens sagor. Djävulen flyger mot himlen med en spegel som förvrider allt. Men han tappar den och den faller till jorden och går i tusentals bitar. På så sätt sprids ondskan i världen. Kaj får en bit av spegeln i hjärtat och förändras. Av någon anledning tyckte jag att den här sagan var mycket otäckare än bröderna Grimms blodskvättande historier.

Jaha, det var veckans bokfemma, det. Inte en enda modern saga.

Fem ungdomsböcker för tjejer

För första gången känns bokfemman nästan hopplöst svår. Det var länge sedan jag var tonåring och eftersom jag inte har några barn så är jag ganska borta på den här fronten. Dessutom gick jag själv i stort sett direkt från hästböcker till Steinbeck utan att passera gå. Jo, jag läste förstås Puss, Kram och Love, Love, Love ? men de lämnade faktiskt inga bestående minnen.

Fast om jag inte hade vetat att det skulle komma en kill-kategori senare, så hade det varit lättare. Där har jag fler böcker att rekommendera. Egentligen passar de lika bra för tjejer, men det känns som om jag måste spara dem. För killar kan ju inte läsa böcker med tjejer som huvudpersoner? Av någon anledning. Nåja, här kommer, till slut, fem hopskrapade böcker.

Tovan - MarieLouise Wallin
En annorlunda hästbok som handlar lika mycket om kärlek som om hästar. Den här boken kom ut i mitten av 70-talet och sägs vara den första som behandlar lesbisk kärlek i tonårslitteraturen. Så värst mycket kärlek är det inte, utan mer spänning och funderingar. Jag läste den som i tidiga tonåren och mindes den väldigt länge.

Glappet - Christina Herrström
Den här boken är jag helt säker på att jag hade gillat som tonåring. Pinsam och konstig - men jag hade slukat den totalt. Jag och min bästa kompis hade också en period när vi tyckte att äldre män var spännande. En tid när vi strödde kommentarer som "män blir inte sexiga förrän efter 30" omkring oss. Vilket måste ha låtit ganska roande (och kanske lite oroande) med tanke på att vi antagligen inte hade fyllt fjorton. Denna period följdes senare av en tid när vi lika bestämt hävdade att det hände något med killar så fort de fyllt tjugo - för då blev de omedelbart jävligt tråkiga. Efter ytterligare någon tid började vi faktiskt skaffa riktiga pojkvänner och slutade uttala oss lika tvärsäkert. Puberteten är en konstig tid.

Syskonkärlek - Katarina von Bredow
Den mest förbjudna kärleken av alla. Den mellan syskon. Den här boken läste jag som vuxen, men jag tror att jag skulle tyckt att den var spännande. Själv var jag mest skräckslaget fascinerad av hennes kärlekshistoria och giftermål med den där läskigt gamle journalisten. Hur kunde hon? Idag är jag kanske inte lika snabb att döma. Men jo. Jag hade nog ringt efter hjälp om min 15-åring ville flytta ihop med en medelålders man.

Vi kallar honom Anna
- Peter Pohl
Tjejer gillar sorgliga böcker. Åtminstone gjorde vi det när jag var tonåring. Och den här boken är sorglig så att det räcker. Jag trodde länge att jag hade läst Peter Pohls böcker som tonåring, men när jag slår upp utgivningsår så märker jag att jag har läst dem betydligt senare. Jag hade en period när jag ville bli författare och då läste jag massor av ungdomsböcker för att bekanta mig med en genre som jag tyckte att jag hade missat. Peter Pohl var en av de författare jag faktiskt uppskattade.

Sandor slash Ida - Sara Kadefors
Den här boken måste jag ju förstås ha med. För några år sedan var jag ute och badade med en kompis och hennes tonårsbarn. En av tjejerna var fullständigt uppslukad av den här boken. Hennes syster som redan hade läst den, var eld och lågor. "Den måste du läsa. Den är såååå bra" sa de. Jag håller kanske inte riktigt med. Men jag är vuxen. Jag skulle säkert ha gillat den lika mycket om jag varit tonåring. Och hur ska jag kunna annat än att älska en bok som får mina favorittonåringar att hoppa jämfota av entusiasm och komma med lästips till mig?

Fem som är svåra att lägga ifrån sig

Måndag betyder Malins bokfemma. Det är ungefär det enda positiva jag ser med måndagar. Jag gillar att vara ledig. Jag skulle till och med våga påstå att jag är bra på det. Att jobba däremot, är inte riktigt min melodi. Men man är ju så illa tvungen.


Här kommer min lista över böcker som jag har haft svårt att lägga ifrån mig. Helt utan inbördes ordning.


Sagan om ringen-trilogin - J.J.R Tolkien

Jag fick Sagan om ringen av min pappa när jag var tolv. Han talade om för mig att den var jätteseg i början, men om jag bara tog mig igenom de första femtio sidorna så skulle den bli riktigt spännande sedan. Jag försökte verkligen, men det gick inte. Några år senare plockade jag upp den igen. Och då kom jag igenom de där första trista kapitlen. Sedan kunde jag inte sluta läsa. Jag läste på spårvagnen, jag läste på rasterna, jag läste i stallet och förstås i badkaret. Dagarna innan jag fick del två och tre var bland de längsta i mitt liv. När jag väl fick försvinna in i Tolkiens värld igen var det en lycka av sällan skådad art.


Låt den rätte komma in - John Ajvide Lindqvist

Jag hade inte några direkta förhoppningar om den här boken. Jag hade redan läst Hanteringen av odöda och tyckt att den var helt okey, men inte riktigt i min smak. Den rätte, var däremot helt rätt för mig. Trots att jag verkligen försökte läsa långsamt och tvingade mig att göra saker mellan kapitlen (som fylla diskmaskinen, torka av en köksbänk, vattna blommorna) så tog den slut alldeles för fort.


IT - Stephen King

Jag var en extremt lat studerande. Ju längre jag kom desto mindre pluggade jag. Till slut läste jag in mina tentor det sista dygnet förre skrivningen. Treo, kaffe och 24 timmars råpluggande var allt jag faktiskt behövde för att spetsa varje tenta. Att det inte var vad jag behövde för att komma ihåg vad jag lärde mig - är en helt annan femma. Efter varje tenta brukade jag hoppa över ölen och istället gå raka vägen till Akademibokhandeln och köpa en ren nöjesläsningsbok. En gång blev det IT av Stephen King. Här kan vi tala om kärlek vid första kapitlet. Efter allt pluggande var jag så trött att jag var skelögd. Men jag kunde ändå inte sluta läsa. Jag älskade den här boken. Framför allt är det barndomsskildringen som knäcker mig fullständigt. Det spelar ingen roll vilka ohyggliga hemskheter de här barnen råkar ut för. Jag hade ändå velat vara med i gänget. Jag vill vara kompis med Ben, Bill, Beverly, Eddie, Stanley, Richie och Mike. Fast det måste ju vara sju, förstås. Frågan är vem som skulle vara tvungen att försvinna för att jag skulle få vara med?


Tidvattnets furste - Pat Conroy

Så klart! Det är ju en sydstatsroman. Jag har aldrig brytt mig om att analysera vad det är med sydstatsskildringar som fångar mig så fullständigt. Jag nöjer mig med att konstatera att så är fallet. Jag har inte läst Tidvattnet på många år eftersom jag lånade ut den och aldrig fick den tillbaka, men jag minns fortfarande hur totalt uppslukad jag var av den. Gräslig barndom, stora syskonskaror och träskmarker... uppenbarligen är det helt oemotståndligt för ett bortskämt ensambarn från centrala Göteborg.


Ingen tobak inget halleluja - Erik Lundqvist

Jag har ingen aning om hur jag fick tag i den här boken. Men jag minns vilken överraskning den gav mig. Jag hade verkligen inga höga förväntningar på en bok som handlade om en missionär som kommer till Nya Guinea för att kristna hedningar. Men Algot Svenssons äventyr bland de nakna papuanerna fick mig att skratta gott. Den här boken läste jag från pärm till pärm sittande i min sköna gröna fåtölj, med en stor kanna te bredvid mig. Finns det egentligen något bättre sätt att tillbringa en regnig höstkväll?


Smaklig bok-femma

Jaha, kokböcker den här veckan. Det var till och med svårare än chick-lit. När jag var liten älskade jag visserligen att läsa kokböcker, men det tror jag hängde ihop med att jag är uppfödd på pulver-, burk- och färdigmat. Någon mer än jag som minns tv-middagarna i folietråg? Min mamma var inte direkt intresserad av matlagning.
Idag är mitt intresse för kökböcker betydligt mindre. Men självklart tänker jag vara med ändå.

Annorlunda kokbok - Den här boken köpte jag för jättelite pengar någon gång på 80-talet. På den tiden var den chockerande snygg. Mycket vackrare än någon annan kokbok jag någonsin sett. Recepten kom från Restaurang Annorlunda i Stockholm. Många var vegetariska vilket jag tyckte var ganska konstigt, då. Idag tror jag att restaurangen är borta för länge sedan. Men boken finns kvar, åtminstone i min bokhylla.

Köp hem 5 - Praktisk liten bok som jag köpte i present till min man eftersom han fick en stor fin Sabatierkniv i julklapp. Jag gillar konceptet som bygger på att alla rätter bara har fem ingredienser. Nåja, lite fusk är det, förstås. sådant som matolja och kryddor får man räkna med att ha hemma.

Arlas kokbok - Jag älskar Arlas receptbroschyrer. Därifrån har jag tagit väldigt många av mina favoritrecept. I deras kokbok finns lite av varje. Bästa receptet? Fisksåsen med stort F. Den är grym. Den, en bit stekt lax, lite råris och sockerärtor... Det är allt som behövs för att göra mig lycklig. 

Den nya maten - Den här boken kom med som tillbehör till den matberedare från Braun som jag och maken fick i bröllopspresent. Sådan böcker brukar vara rena skräpet, men den här var ett undantag. Den innehåler massor av tre-rättersmenyer och under en lång period hade vi för vana att prova en ny meny varje söndag. Ibland blev det fantastiskt gott och ibland rent ohyggligt äckligt (avokadosoppa med räkor. Huuu....) Roligt var det i alla fall.

Till bords med Saltöborna - Viveca Lärn
Charmig bok som jag egentligen inte använder speciellt mycket. Däremot tycker jag om att bläddra i den. Här knyts recepten ihop med berättelser från Saltön. Här finns till exempel Klasses klassiska paella och MacFies rönnbärsbrännvin. Mycket fisk och många små historier. Charmigt som sagt...

Och nu är jag så hungrig att jag håller på att svimma. Mat. NU!

Hjääälp, en chic-lit-femma!!

Aj aj aj! Malins svåraste bokfemma hittills! För mig alltså. Inte för att jag inte läser chic-lit, för det gör jag visst. Fast inte så värst ofta. Problemet är att jag inte kommer ihåg böckerna. Det är mysig slit-och-släng-litteratur för mig. Den litterära motsvarigheten till en påse chips ungefär. Gott för stunden - men ingenting som man kommer ihåg.

Men jag är inte den som ger upp så lätt, minsann. Här ska vi se...

En oväntad semester - Marian Keyes
Min favorit bland hennes böcker. Den här boken tycker jag är betydligt roligare än hennes andra. Böcker som utspelar sig på behandlingshem är en favoritgengre, faktiskt. (Ett tips där, Malin)

Bridget Jones Dagbok - Helen Fielding
Så klart! Det här är väl den klassiska chic-litboken? Det är svårt att inte tycka om Bridget och hennes tanttrosor.

Ta vad man vill ha - Louise Boije af Gennäs
Kanske ingen klassisk chic-lit, men nog är det en tjejbok! Det här är en orgie i allt jag någonsin gjort, eller velat göra fast inte riktigt vågat ,när jag har varit riktigt trött på killar. Rasande tempo från början till slut. Jag hade gillat den ännu bättre utan den sorgsna undertonen och den totala avsaknaden av geografisk placering. Ni som har läst den vet nog vad jag menar. Det känns som om den är skriven för att kunna säljas utomlands, vilket bara verkar konstigt och störande för mig.

Systrar - Rita Mae Brown
Jag älskar tanterna i Steel Magnolias! Den där sliskiga historien med Julia Roberts får jag lite kväljningar av. Men tanterna! Love them. Shirley MacLaine och Olympia Dukakis är de släktingar jag skulle vilja ha. I den här boken dyker de upp igen. Nej, det är inte samma personer. Men samma sorts människor. Julia och Louise är systrar som växer upp, skaffar familj och åldras tillsammans med en samling udda människor i staden Runnymead. Det här är en favoritbok. Sa jag att den utspelar sig i Sydstaterna...? LÄS!

Circle of friends - Maeve Binchy
Det här är kanske att strecha lite på chic-lit-terminologin. Eller kanske inte? Det är något vilsamt över Binchy. Det här är verkligen inte min favoritlitteratur, men ändå finns det något väldigt trivsamt med att kura ihop sig i fotöljen en regnig höstkväll med den här boken. Det är rart, romantiskt och irländskt. Ibland räcker det alldeles utmärkt.

Klar! Det var svårt! Riktigt svårt faktiskt. Men det gick ju. Och när det gäller Systrar, så menar jag verkligen allvar. Läs den. Det är en riktigt rolig och härlig bok. Nu ska jag surfa lite och se vad jag har missat.

5 fack-böcker som berättar något om mig

Det här känns som en riktigt kul bok-femma från Malin.. Det här känns inte ens särskilt svårt. Fast jag har förstås inte börjat ännu. Jag får se vad jag tycker om några minuter.

According to Doyle (Poker wisdom of a champion) - Doyle Brunson
Jag spelar poker. Både på nätet och ute i verkligheten. Däremot är jag inte speciellt förtjust i att läsa pokerlitteratur. De flesta böcker rabblar statistik och odds - men den här boken är ett undantag. Den innehåller istället krönikor från hans liv som spelare. Somliga är roliga, andra är tragiska. Men framför allt är de underhållande. Det är minsann inte vanligt. Få pokerspelare kan skriva särskilt begåvat.

Snabbmatslandet - Eric Schlosser
Jag älskar reportageböcker. Att få fördjupa mig i ett ämne utan att behöva läsa knastertorr korrekt facklitteratur med fotnoter är en njutning. Den här boken är dessutom en av mina storfavoriter. Direkt efter att jag hade läst den predikade jag renlevnad och bojkott av livsmedelsindustrin för alla som orkade llyssna. Tyvärr orkade jag inte speciellt länge. Men, om ni bara ska läsa en fackbok i år - läs den här! Jag lovar att den är värd att läsa och prata om.

Öka din kreativitet - Julia Cameron
Jag gillar kreativitetsböcker. Eftersom jag har jobbat i så kallat kreativa yrken i mer än femton år, så behöver jag all hjälp jag kan få. Den här är inte speciellt bra egentligen. Men den har ett tolv-veckorsschema som man kan följa och sådant är jag en total sucker för. Jag har visserligen aldrig kommit längre än till kapitel åtta, men det gör inget. Boken har istället inspirerat mig och en av mina bästa vänner till att skapa egna kretivitetskurser åt oss själva. Jag vet inte hur bra de har varit - men de har i varje fall varit riktigt roliga.

Soppkokboken
Finns det egentligen något godare än en stor tallrik varm soppa en kall kväll? Jag är periodare på matlagning, men en soppa kan jag slänga ihop när som helst. Jag totalvägrar att äta soppa från påse eller burk. Hur svårt är det att koka en god soppa? Men några inspirerande recept är ju aldrig fel. För tillfället är mina favoriter kycklingsoppa med röd paprika och squashsoppa med pepparrot.

Managing strategic change - Tichy
Den här boken säger ingenting om vem jag är. Däremot säger den en del om vem jag har varit. När jag började på universitetet var jag extremt imponerad av mig själv och satt gärna och flashade mina tjocka engelska böcker i nationalekonomi på spårvagnen i hopp om att andra skulle bli lika imponerade. (Ja, jag rodnar lite nu. Men jag förlåter mig. Jag var ung!) Det fungerade inget vidare. Det tog dessutom inte så lång tid innan jag slutade. Med tanke på hur fantastiskt lätt det visade sig vara så kunde jag inte gärna fortsätta att beundra mig själv. Tyvärr var det så lätt och bekvämt att jag tillbringade tre och ett halvt år med att läsa en lång utbildning som jag faktiskt inte var det minsta intresserad av. Jag fortsatte bara för att studentlivet passade mig så fantastiskt bra. När jag väl kom ut och insåg att de jobb det var meningen att jag skulle söka tråkade ut mig fullständigt, så var det för sent. Jag hade så mycket studielån att det skulle vara omöjligt för mig att läsa en utbildning som verkligen intresserade mig. Så kan det gå...Men slutet gott, allting gott. Jag hittade riktigt roliga jobb ändå. Utbildning är inte allt.

Jaha, det var inte så svårt, faktiskt. Fast imorgon kommer jag säkert att komma på ännu bättre böcker. Som vanligt.

Fem svenska

Jag har ju missat veckans bokfemma! Jag har varit så upptagen med jobb, fester och konferenser att jag helt glömde av Malins bokfemma. Det måste jag ju göra något åt direkt. Här kommer den alltså.

 

Torgny Lindgren - Normalt gillar jag inte när författare skriver på dialekt. Men Torgny kan! Som han kan. Jag gillar nästan allt jag läst av honom. Men Merabs skönhet är nog ändå favoriten.

 

Inger Edelfeldt ?-Jag älskar att läsa noveller, alltså hör Edelfeldt till favoriterna. Hon är en av de författare vars verk jag känner igen mig själv i. Jag kan alltid förstå hennes figurer även om de inte liknar mig på ytan. I fiskens mage är bara en av mina favoriter.

 

Marie Hermansson - Alltid lika mystiskt. Jag kan aldrig lista ut vad som ska hända i hennes böcker. Trots att jag inte alls känner igen mig i hennes figurer så vill jag alltid veta hur det ska gå för dem. Musselstranden rekommenderar jag gärna till vem som helst.


John Ajvide Lindqvist
 - Hur skulle jag kunna låta bli att älska detta? Skräck på svenska. I förotsmiljöer. Bland människor som man träffar varje dag. Han skriver till och med efterord till sin novellsamling, precis som Stephen King. Jag älskar efterord. Jag är lite kär, här, typ.
 

Ivar Lo Johansson - Lite klassisk svensk arbetarlitteratur måste jag ju ha med. Statarna läste jag när jag var tonåring och gillade att bli upprörd över orättvisor i samhället.

 

Jaha, det var inte så lätt. Jag börjar inse att jag inte läser så många svenska böcker. Jag läser knappt någon nutida svensk skönlitteratur alls bortsett från deckare. Det är ju nästan lite synd. Det kanske har kommit något bra som jag har missat. Fast det lilla jag läser tycker jag faktiskt inte särskilt mycket om.


Fem som skriver på engelska

Det här var ju nästan omöjligt. Men jag är ett hängivet fan av Malins bokfemma, så det är ju bara att ge sig i kast med det. Här kommer alltså fem favoriter bland amerikanska och anglosaxiska författare. Åh, jag vet redan nu att jag kommer att komma på ännu bättre exempel imorgon...

John Steinbeck - Min introduktion till mer vuxna litteraturen. Jag tror att jag var 13 eller 14 när jag läste Steinbeck för första gången. Det måste ha varit någon av de allra mest lättillgängliga som Det stora kalaset eller En underbar torsdag. När jag sedan förstod att han faktiskt hade fått nobelpriset så blev jag väldigt imponerad mig själv. Sedan fortsatte jag att läsa och grät mig igenom Vredens druvor och Öster om Eden. Jag tror att jag har läst alla hans böcker.

Stephen King - Mannen skriver böcker oftare än jag går till tvättstugan. Tyvärr tycker jag inte att han har skrivit något riktigt bra på många år, men det spelar ingen roll. Jag tycker fortfarande om skräck och jag kommer alltid att gilla hans tidiga böcker. Varsel skrämde mig något alldeles otroligt när jag var 16 år. För första gången hade jag hittat någon som minsann inte bara antydde sina spöken och monster i kusliga stämningar. King fläskade på med hela kavalleriet och jag älskade varenda minut av det.

John Irving - Hotell New Hampshire slog ner som en bomb bland mig och mina bästa vänner i gymnasiet. Det här var det bästa vi någonsin hade läst. Roligt, perverst, vansinnigt, rörande och alldeles fantastiskt. vi gick omkring och citerade Irving i säkert ett år. "Sorg flyter" och "Fortsätt förbi de öppna fönstren" Jag misstänker att våra klasskamrater hatade oss!

Tom Wolfe - Bara för Rätta virket. För den som råkar ha missat den så handlar boken om rymdfärdernas barndom och de människor som var inblandade i de första amerikanska rymdfärderna. Här talar vi hjältar och hårda grabbar. För en gång skull gillar jag en bok som "bygger på en sann historia"  Och som jag gillar den!

Norman Mailer -- Jag minns att jag tyckte att De nakna och de döda är en fantastisk krigsroman. Jag minns också hur chockad jag var över att den var skriven redan 1948. Språket kändes som om det kunde varit skrivet samma år som jag läste den. Tyvärr tycker jag att Mailers produktion är väldigt blandad. Somligt är bra - annat är nära på outhädligt. Men idag fick han vara med.

Jag har redan ångest. Truman Capote? Borde inte han vara med? Och Joyce Carol Oates? Eller... Hjälp!!! Nej, det får vara bra så här. Det här var de första jag kom på- Så något bra har de i varje fall gjort. Jag antar att de förtjänar de här platserna, på något sätt.

Fem utländska

Det finns några fördelar med att semestern är slut. De är inte många. Men att Malins bokfemma är tillbaka är en av dem. Det är en liten tröst, faktiskt. 

Den här gången var det utländska, icke engelskspråkiga författare som skulle listas. Det var faktiskt alldeles lagom svårt. Fast jag kommer så klart att ändra mig nästa vecka. Då kommer jag att titta på min lista och undra hur i hela friden jag tänkte. Men jag har vant mig. Så är det varje vecka. 

Hundra år av ensamhet
 - Gabriel Garcia Marquez (Colombia)

Med en dåres envishet sätter jag upp den här boken på i stort sett varje lista. Men så är det bara. För mig är den perfekt. Vacker, rolig, fantasifull och storslagen. Om jag bara fick läsa en enda bok till i mitt liv, så skulle det bli den.


Med livet framför sig
 - Emile Ajar (Vitryssland, Frankrike)

Världens näst bästa bok. Åtminstone idag. Vansinnigt rolig och vansinnigt sorglig ? med ett helt eget språk. Historien om författaren och hur han lyckades vinna Goncourtpriset två gånger är också intressant. Det kan man läsa om här.


Parfymen
 - Patrick Süskind (Tyskland)
Ytterligare en storfavorit. Kombinationen av doftfantasier och fakta om 1700-talets parfymtillverkning blir en fullkomligt ljuvlig blandning. Det är sällan en bok har förvånat mig så mycket. Hur ofta har författare en riktigt originell idé? Det här slår alla fantasyförfattare med hästlängder! 

Berättelsen om Pi
 - Yann Martel (Frankrike)
Så bra! När jag väl hade tagit mig igenom de första sidorna var det här en ren njutning att läsa. Intrigen låter fånig. En ung pojke och en tiger försöker överleva på en livbåt ute på havet efter en olycka. Jag trodde att det skulle vara en fantasi, men istället överraskade den med att vara extremt konkret. Det här är ytterligare en av de böcker som kommer att vara med mig hela livet. 

Den gamle mannen som läste kärleksromaner
 - Luis Sepúlveda (Chile, Tyskland)
En liten tunn bok som man läser på en timme. Udda om djungeln och den mänskliga naturen. Beskriver en värld som jag inte känner till alls och fyller den med människor som jag faktiskt vill veta mer om. Det är inte så vanligt.  

Fem av Astrid

Den här gången var Malins bokfemma inte riktigt lika svår som vanligt. Fem Astrid Lindgren-favoriter kan jag plocka ihop utan alltför mycket huvudbry.

Emil i Lönneberga - Jag ville bo i Lönneberga bland bönder och torpare och fattighjon. Att få växa upp bland djur på landet var min dröm som liten. Jag ville också ha en gris och tälja träfigurer. Jag minns att jag provade att tälja i tvål - det gick inte bra. Handsvett och tvåltäljning gick inte ihop.

Pippi Långstrump - så klart. Vilken tjej har inte velat vara Pippi? Mitt favoritkapitel var när hon tog en av sina guldpengar och köpte godis till alla barnen i staden. Tänk så mycket godis. Att ha en egen häst och en egen apa var förstås också drömmen.

Mio min Mio - Den här boken var bland det mest spännande jag visste när jag var liten. Riddar Kato var otäck och tänka sig, Mio hade också en egen häst! Det där var jag avundsjuk på.

Bröderna Lejonhjärta - Den här boken blev lite förstörd för mig när jag såg filmen. Jag avskydde verkligen att se Staffan Götestam som Jonathan. Det gav mig rysningar över hela kroppen. Götestam i pottfrisyr... Men tack och lov hade jag läst boken innan. Och tänka sig. Skorpan hade också en häst!

Nils Karlsson pyssling - Inte en häst så långt ögat når. Men den här boken gillade jag ändå. Det var nog den enda bok som jag kunde känna igen mig lite grand i. Jag bodde också i en lägenhet och jag önskade verkligen att det fanns en pyssling som jag kunde leka med ibland.

Sådärja! Klart! Det här var inte så svårt. Fast jag blev lite sugen på att läsa Astrid igen. Det måste vara minst 15 år sedan jag läste någonting utav henne. Det kanske trots allt var synd att jag slängde alla mina gamla barnböcker. Nu måste jag gå och trängas med meterlånga människor på biblioteket.

Nostalgitripp

Äntligen är hon tillbaka! Jag har saknat Malins bokfemmor - men nu är hon igång igen. Härligt. Ämnet denna gången är nostalgi. Och det är lika svårt som vanligt. Men det är ju bara att försöka.

Fem söker en skatt - Enid Blyton
Den här stod i bokhyllan hos farmor på landet. Pappa började läsa den högt för mig en kväll och jag tyckte att det var det mest spännande jag någonsin hört. Under något år läste jag massor av Fem-böcker. Jag minns att jag alltid blev hungrig när jag läste dem. Anne gjorde alltid stora utflyktskorgar med goda smörgåsar och mogna tomater. Fast mest avundsjuk var jag på George och hennes trogna hund Timmy. Hennes hund älskade henne och följde henne överallt. En sådan hund ville jag ha. Vi hade en hund. En snorkig vinthund som som betraktade mig som ett nödvändigt ont i familjen. Om jag hade råkat illa ut så hade min hund aldrig rusat iväg för att hämta hjälp. Hon hade lagt sig bekvämt i ett soffhörn och varit väldigt nöjd med att jag var borta. Fatta att jag var avundsjuk!

Sedan red jag Dunet - Nan Inger
Jag var en hästtjej och de här böckerna om Piglet Ek och hennes häst var några av mina favoriter. Visserligen tyckte jag att Piglet var lite töntig, men samtidigt var det skönt att hon inte var helt verklighetsfrämmande. Själv älskade jag hästar - men tyvärr var jag allt annat än en naturbegåvning när det gällde ridning. Därför var det skönt att ibland läsa böcker om en tjej som inte omedelbart hade fantastiska framgångar.

Aktare för hajen Dante - Bengt Linder
Böckerna om Dante och Tvärsan fick mig att skratta mig harmynt när jag var liten. Jag minns hur jag plågade mamma med att gång på gång läsa upp långa stycken för henne, vilket var svårt eftersom jag hela tiden skrattade så att tårarna rann. Jag misstänker att hon aldrig tyckte att det var lika roligt som jag.

Mysrysare - Kioskdeckare
Finns det kioskdeckare nu för tiden? Antagligen inte. Varför skulle man läsa sådant skräp, när allt ges ut i pocket? Men när jag var liten kunde man köpa begagnade kioskdeckare i vår tobaksaffär. De kostade 1 krona. När man sedan hade läst den, sålde man tillbaka den för 50 öre. Regniga somrar kunde jag plöja igenom 3 stycken på en dag. Mysrysarna var favoriter. Ösregn, en påse sura femöresgodisar och en mysrysare - det var sommarlov det.

Trälarna - Sven Wernström
Så vänster som det bara kan bli. Det här tilltalade mitt rättvisepatos som liten. Minsann. Jag tror att jag läste de flesta böckerna  i serien. Men egentligen var det bara den första boken som verkligen intresserade mig. Den utspelade sig från 1000 till 1300-talet och var jättespännande, tyckte jag då.

Naturligtvis börjar jag redan ändra mig... Kanske skulle jag haft med Loranga, Mazarin och Dartanjang? Eller... Nej, det får vara som det är.


Dödlig bokfemma

Åhh, vilka svåra bokfemmor hon hittar på, den där Malin.

Nu var temat vilka fem böcker man skulle vilja var det sista man läste innan man dog. Tjoho... det var ju inte lätt. Men vem har sagt att livet skall vara enkelt? Så det är väl bara att försöka, då.

Hundra år av ensamhet - Gabriel Garcia Marquez
Med risk för att vara tjatig. Jag har med den här boken på nästan alla mina listor. Men den måste vara med. Om jag får läsa den allra sista meningen i boken precis innan jag dör, så kommer jag att dö lycklig och känna att mer storslaget kan det inte bli. Den är som gjord att dö till...

Det finns ett hål i verkligheten - Marie Hermansson
Lite mystiska noveller. Mitt emellan saga och verklighet. Kanske är det just det där hålet man smiter ut genom när an dör? Där finns i vilket fall som helst en novell om vad som händer när man fyller 12 år (tror jag) och den skulle jag vilja läsa om en gång till innan jag dör.

Håll käften och var söt - Vita Andersen
Otäcka noveller och då menar jag inte att de handlar om spöken, vampyrer eller annat oknytt. De här är otäcka på riktigt. Det kan vara bra att läsa så att jag inte glömmer bort hur jobbigt och svårt det kan vara att leva. Ifall jag skulle drabbas av lite oro eller så.

Liftarens guide till galaxen - Douglas Adams
Lite skratt innan döden kan ju aldrig vara fel. Jag skulle gärna vilja tillbringa lite tid med min litterära alterego; roboten Marvin, innan jag försvinner från planeten.

Nalle Puh - A.A. Milne
Lite nostalgi slutligen. Ior har varit min favorit sedan jag lärde mig läsa. Honom måste jag ju få med mig. Så att jag kan behålla min fasta tro på att det alltid kan bli värre och troligen kommer att bli det. Nej, jag är ingen överdrivet positiv människa - men jag ska prova det alternativet i nästa liv.

Men vad fan? Min bokfemma försvann!!

Åhhh, nu blir jag sur. Här har jag suttit och skrivit en lång blogg och så försvinner den när jag trycker på publicera. Äsch, nu får jag skriva om en gång till. Vad tråkigt.

Nåja, här kommer den. Nu med betydligt färre ord, skulle jag tro.

Vackra flickors lott - Alexander McCall Smith
Normalt gillar jag inte alls den här typen av böcker. Jag föredrar våldsamma deckare. Men det här är så charmigt att jag smälter som glass i sommarvärmen. Jag vill också vara en afrikansk kvinna med traditionell figur. Fet och vacker.

Onåd - J M Coetzee
Dyster med bra. Ett så fantastiskt enkelt språk att jag inte lägger märke till det alls. Allt som finns är handlingen. När jag läser sådant här kommer jag på att det faktiskt är klasskillnad på nobelpristagare och svenska deckarförfattare.

Tusen små bitar - James Frey
Jag gillade den här boken. Jag struntar i om den inte är "sann" Sanningen är ändå överskattad. Vad är det som är så jävla bra med att en historia är sann? Det har jag aldrig förstått. Huvudsaken är väl att historien berör en på något sätt, eller?

Vass egg - Gillian Flynn
Ett oväntat fynd på biblioteket. En deckare med ovanlig tvist. Det var väl ingen fantastisk bok - men den passade mig perfekt när jag läste den. Och så utspelar den sig ju i Sydstaterna. Jag är en sucker för sydstatslitteratur.

Du behöver inte älska dig själv - Jeffrey Winjberg
En spark i rumpan på terapeuter och psykologer. Den här boken tokgillar jag verkligen. Jag upskattar böcker som får mig att tänka tankar jag inte haft förut. Den här boken gjorde det. garanterat.

Så, thats it.

Fem Deckare

Det här trodde jag skulle bli jätteenkelt - men det blev det naturligtvis inte. Jag har säkert läst ett tusental deckare - men så värst många är det inte som stannat i minnet. Och hur ska man kunna välja vilka som är bäst?

Nåja, det är bara att försöka.

Ormars skepnad - Minette Walters
En annorlunda deckare. Full av handskivna brev, vanliga brev, tidningsnotiser och e-mailkorrespondens. En kvinna ägnar tjugo år åt att försöka avslöja vad som egentligen hände när Galna Annie dog. Blev hon mördad och i så fall varför? Var det för att hon var galen eller för att hon var svart? Eller var skälet något helt annat?

Rosens namn - Umberto Eco
Jag väljer att stoppa in den här boken i deckarfacket - även om den är så mycket mer. Jag hör visserligen till dem som alltid tycker att filmen är sämre än boken - men i det här fallet är det extra tydligt. Det här är en bok att läsa långsamt och njuta av. Året är 1327 och det pågår en maktkamp mellan kejsar Ludwig och påven. Broder William för Baskerville har kommit till ett kloster i Italien för att medla. Men i klostret dör en munk varje dygn. På de mest mystiska vis. Härlig läsning, med mervärde.

En annan tid, ett annat liv - Leif GW Persson
Det går inte fort när GW Persson berättar. Men det gör ingenting. Jag uppskattar det långsamma tempot i den här boken. Att en bok om en dålig polisutredning som slutligen läggs ner, kan vara så här smart, är en prestation. Här finns cia-agenter, trötta snutar och ett överraskande slut. Mycket mer behöver jag inte för att bli nöjd.

När sista spärren släpper - Jonathan Kellerman
Det här är fösta boken i en serie om barnpsykologen Alex Delaware och den homosexuelle detektiven Milo Sturgis. Tyvärr når ingen av uppföljarna ens i närheten av spänningen i första boken. Men den här är riktigt bra. Här får läsaren inte bara följa ett spännade och riktigt otäckt mordfall med ännu värre förgreningar, utan även den spirande vänskapen mellan Milo och Alex.

Sjöjungfrun sjöng sin sång - Val McDermid
Tony Hill och Carol Jordan har blivit ungefär som Beck. Figurer som folk numera känner från TV och som bara vagt påminner om böckernas ursprungliga persongalleri. Nej, jag gillar inte Tony Hill i tv-version. Men jag tyckte verkligen om den allra första boken. Någon dödar män med de mest bestialiska metoder inspirerad av medeltida tortyrinstrument. Jepp, det är gräsligt - men det är bra! Tyvärr har jag aldrig tyckt om någon av hennes följande böcker.

5 poeter

Här kommer vi till ett av mina komplex. Jag kan inte ta till mig poesi. Det och balett är konstformer som lämnar mig nästan helt oberörd. Jag kan titta/läsa en stund och tycka att "oj vad duktigt de hoppar/skriver" men jag känner ingenting. Det är bara rörelser och ord utan betydelse.

Men det är klart att jag ska försöka. Skam den som ger sig.

Sonja Åkesson - den första poet som jag faktiskt förstod. Dikten Vara vit mans slav, öppnade mina ögon för att poesi faktiskt kunde ge mig någonting.

Kristina Lugn - ett språk som få andra. Jag föll handlöst när jag  hörde henne läsa en dikt där hon ville ha ett vitrinskåp med havsutsikt. Jag vet inte vad det betyder. Men jag vill också ha ett.

Bodil Malmsten - Jag har då och då gjort seriösa försök att läsa dikter. Bodil Malmsten klarar jag av att läsa. Jag drar till och med på mungiporna ibland. Ett bloss för Bodil Malmsten, hittade jag i bokhyllan.

Tage Danielsson - Självklart. Jag älskar Tage Danielsson. Den ende poet jag faktiskt kan citera.

Edgar Allen Poe - The Raven är suggestiv. Faktiskt.

Sådärja. Jag fick ihop fem. Även om det var svårt. Nu hoppas jag på ett enklare ämne nästa gång. Reportageböcker kanske? Det skulle jag verkligen gilla.

5 män

Det är väl lika bra att gå direkt på nästa kategori. Den här känns lättare, vilket får min feministiska själ att vrida sig olustigt. Varför är nästan alla mina favoritböcker skrivna av män? Nå, det får bli en fråga för en annan dag. Här kommer männen i mitt läsarliv...

Gabriel Garcia Marquez - Jag kan inte bortse från Hundra år av ensamhet. För mig kommer det alltid att vara den ultimata boken. Helt ärligt, så är jag inte alls lika förtjust i hans övriga romaner och noveller. Men det kan bero på mina förväntningar. Ingenting blir någonsin lika bra.

John Steinbeck - Min favoritförfattare tills jag upptäckte Marquez. Min guide in i vuxenlitteraturen när jag var 13-14 år. Och vilken guide han var! Det var många dagar jag tillbringade i hans sällskap istället för att gå till skolan.

Stephen King - Jag fick Varsel av min pojkvän när jag var 16 år. Den skrämde mig som ingen bok gjort innan. Sedan den dagen var jag fast. Nu blev det helt plötsligt intressant att läsa böcker på originalspråket. Bara för att de skulle räcka lite längre. Favoriterna är It och The stand som jag har läst hur många gånger som helst. Andra, som Tommyknockers, har jag bara läst en enda gång. Jag misstänker att hans storhetstid är länge sedan förbi, för min del. Men jag läser allt ändå. Av princip. För även om jag inte längre tycker att hans historier är så intressanta, så finns det få författare som är så behagliga att läsa. Det finns inget motstånd alls i språket. Ibland är det skönt. Som att äta mums-mums ungefär.

Jerzy Kosinski - Jag har svårt att motivera vad det är med de här våldskildringarna som lockar mig. Men jag har läst allt jag har kunnat hitta av honom. Den målade fågeln är absolut den otäckaste barndomskildring jag någonsin läst. Det här är en författare som jag mycket sällan rekommenderar till någon. Jag kan bara tänka mig vilka konstiga blickar jag skulle få av mina arbetskamrater om visste att detta är en författare som jag läser frivilligt. Jag är garanterat ensam om att ha läst honom på mitt jobb!

Robertson Davies - En favorit som jag faktiskt inte har läst allt av. Eftersom han är död och uppenbarligen inte kommer att skriva några fler böcker så har jag medvetet sparat några för att de inte ska ta slut. Nu var det många år sedan jag läste honom, så det är kanske dags igen. Fast först ska jag kanske läsa om Deptfordtrilogin?

5 kvinnor

Oj, jag har ju glömt Malins bok-femma. Jag har inte läst så mycket de senaste veckorna heller. Mest för att mitt bibliotek har bestämt sig för att stänga på helgerna. Ett riktigt oskick tycker jag. Men det var inte det jag skulle skriva om. Kvinnliga författare var det ju. Ok.

Tove Jansson - Muminböckerna var magiska för mig när jag var liten. Fortfarande blir jag lite varm i hjärtat när jag plockar fram Kometen kommer.

Astrid Lindgren - Självklart måste även hon få vara med. Även om jag inte hör till gruppen som är upprörd över att hon inte fått nobelpriset, så är hon en av mina hjältinnor. Få saker är härligare än att höra henne läsa på radio. Jag vet inte om det är rösten eller dialekten. Men hon lät så genuint god.

Minette Walters - Jag gillar hennes egensinniga deckare utan återkommande personer. Alla är verkligen inte bra, men de som är bra är i särklass.

Torey Hayden - Om jag bortser från några riktiga bottennapp så är jag väldigt förtjust i hennes böcker. Jag tror verkligen på hennes engagemang för barnen när jag läser böckerna. Alla barn hon beskriver blir levande individer när jag läser och helt plötsligt blir det spännande att se om ett hjärnskadat barn ska kunna lära sig att klara av toalettbesök.

Joyce Carol Oates - Hon är så ruskigt produktiv att det nästan är skrämmande. Alla böcker passar mig inte. Men jag är svag för hennes våldsamma skildringar av USA. Jag antar att hon faktiskt kommer att få Nobelpriset en vacker dag, även om hon är ojämn.

5 böcker om kärlek

Hjälp! Ett ännu svårare ämne. Jag gillar verkligen Malins idé med bokfemman - men oj, vilka problem jag får med att hitta böcker på ämnet kärlek.

Jag tror att jag får tolka ämnet lite friare. Annars är jag körd. Storslagna kärleksromaner är inte heller vad jag brukar stoppa ner i min bibliotekskasse och i bokhyllan ekar det ganska tomt i den romantiska sektionen.

Hundra år av ensamhet - Gabriel Garcia Marquez
Mer storslaget kan det inte bli. Visserligen flera generationer av kärlek. Men vem bryr sig. Den här boken är jag beredd att peta in i vilket favoritlista som helst. Här finns kvinnor som är så vackra att de lyfter och försvinner svävande bort mot himlen för att aldrig återses, förbjuden kärlek, lycklig kärlek, olycklig kärlek, allt. Detta har varit min favoritbok sedan jag var femton år och jag misstänker att den kommer att vara det även när jag är sjuttio.

Kvinnorummet - Marilyn French
Min feministiska bibel som tjugotreåring. Inte lycklig någonstans, men den kändes så sann och så bitter. Nu var det länge sedan jag läste den. Men jag minns fortfarande hur rasande arg jag blev och hur jag omväxlande hatade män samtidigt som jag var så tacksam för att min pojkvän minsann inte var sådan. 

High Fidelity - Nick Hornby
Är ju ett måste för alla som gillar listor. Kanske inte storslaget romantiskt, men tilräckligt för mig. Egentligen är det ju en bok om ett förhållande som har tagit slut. Men jag tycker att den platsar ändå.

Farliga förbindelser - Choderlos de Laclos
Att man kunde skriva så här 1782? Så smart, så cyniskt och så fullständigt bedårande. Den var en skandal när den kom ut och det är lätt att förstå.  Jag är så fascinerad av hur den är skriven. Vem hade kunnat tro att en brevroman från 1700-talet kunde kännas så sann idag. I love!

Giftormen - Anne Fine
En kärlekshistoria på väg mot katastrofen. En medelålders universitetslärare med ett söndertrasat ansikte inleder ett förhållande med en nittonårig elev. Det låter inte som en bra ide´och det är det förstås inte heller. Det är nattsvart, våldsamt och mycket bra.
 

En bokfemma

Det här är ju en riktigt bra idé! Att tänka på böcker man läst är roligt! Via andras bokbloggar hittade jag till Malins blogg. Just denna veckan handlade det om verklighetsbaserade böcker som betytt mycket för en.

Det var inte så lätt. Jag gillar ju egentligen inte sanna historier. Men jag har ju förstås läst ett antal ändå. Jag ska inte påstå att alla dessa fem böcker har betytt mycket för mig. Men de har i varje fall stannat i minnet. Det är inte illa.

Rosario är död - Maj-Gull Axelsson
Detta är ju sanna berättelser även om de är skrivna av en reporter. Reportageböcker tycker jag däremot väldigt mycket om. Och vem skulle berätta Rosarios historia om inte Axelsson gjorde det? Rosario kan inte göra det. Hon dog av infektion som hon fått av en avbruten massagestav som fastnat i hennes underliv. Det här är den äckligaste och mest upprörande bok jag någonsin läst.

Ingen dans på rosor - Hannah Green (tror jag, orkar inte googla nu)
Den här läste alla när jag var i tonåren. Schizofreni var jättespännande. När jag läst om den som äldre blir logiken i sjukdomen tydligare än vad jag märkte när jag var ung. Då har jag en känsla av att jag upplevde själva tillfrisknandet som lite trist. Det fascinerande var ju att läsa om när hon var sjuk.

Sybil - Frieda Reeta Schrieber
Ytterligare en schizofrenibok. Denna gång med seriös personlighetsklyvning och många personligheter. Jag har visserligen mycket psykisk sjukdom i släkten, men jag tror inte att det var därför jag var så intresserad. Jag misstänker att det snarare var behovet av att kunna definiera mig själv som normal, som gjorde att jag läste allt jag kunde hitta om psykiska sjukdomar.

Vingklippt ängel - Berny Pålsson
Tja, vi tar väl lite mer psykologi. Detta är en senare bok som jag läste med en hel del behållning. Främst för att det är skrämmande att se hur dåligt psykvården fungerar för unga människor.

Burpojken - Torey Hayden
Jag är inte riktigt säker på sanningshalten i hennes historier. Men det är jag beredd att strunta i. Det här var den
första Hayden-bok jag läste. Sedan dess tror jag att jag har läst allt. Jag gillar de här böckerna. Lättläst och alltid med stort hjärta och hopp för barnen.


Tidigare inlägg Nyare inlägg