Tröstebok
Läsorken är nästan nere på noll. Min svärmor har gått bort och dagarna fylls av jobb och praktiska göromål. Ändå går dagarna betydligt bättre än nätterna. Det är då alla de tunga tankarna kommer. Jag minns hur det var när min egen mamma dog. Då läste jag bara fantasy en lång period. Det fungerade för mig. Att få försvinna in i en helt overklig värld var precis vad jag behövde för att kunna somna just då. Nu läser jag istället högt och söver oss båda två.
Midnattsbarnen - Salman Rushdie
Det måste vara närmare 20 år sedan jag läste den här boken. Jag minns att jag tyckte om den, men jag hade glömt varför. Trots ett nästan oförlåtligt antal korrekturfel hugger språket tag från första sidan. Är det någon som har missat den här berättelsen om mannen som föds i samma ögonblick som den indiska nationen, så tycker jag att du ska leta upp den nu! Ett läsäventyr väntar även för den som inte är i behov av tröst.
Midnattsbarnen - Salman Rushdie
Det måste vara närmare 20 år sedan jag läste den här boken. Jag minns att jag tyckte om den, men jag hade glömt varför. Trots ett nästan oförlåtligt antal korrekturfel hugger språket tag från första sidan. Är det någon som har missat den här berättelsen om mannen som föds i samma ögonblick som den indiska nationen, så tycker jag att du ska leta upp den nu! Ett läsäventyr väntar även för den som inte är i behov av tröst.
Kommentarer
Postat av: Marianne
Jag beklagar förlusten.
Var det hon med Nora Roberts-böckerna?
Själv har jag varit väldigt förskonad från dödsfall, men känner igen mig lite ändå.
Om tillvaron är motig av någon anledning läser jag gärna något "snällt och rart", alternativt läser om någonting så att inga som helst överraskningar väntar.
Postat av: Lyran
Skönt att ni ändå hittat ngt som tröstar. När min pappa dog räknade jag - en humanist - statistik. Det var bara svåra matematiska tal som gav ro.
Postat av: Pi
Tack! Ja, det var min svärmor med Nora Roberts-böckerna och den nyfunna vurmen för deckare där dom "döar varandra i massor"
Stitistik låter mysko. Men när det gäller sorg är jag ytterst pragmatisk. Använd det som funkar! Man behöver en paus då och då från tankarna som snurrar i huvudet.
Trackback