gemen och verserad

Alltså. Förutsättningarna är ju perfekta. Jag älskar böcker som utspelar sig i cirkus- eller varitémiljö. Jag tycker att det är en utmärkt bakgrund till vilken historia som helst. Lägg till dvärgar och förkrigstyskland och resultatet borde bli en total succé. Men, det där riktiga jublet vill bara inte infinna sig.

Skynda, kom och se - Lotta Lundgren

Jag hade så stora förhoppningar om den här boken. Den började så lovande. Jag lutar mig tillbaka och väntar på att bli totalt förförd. Men sedan händer liksom ingenting med själva läsandet. Det är bra. Absolut. Det är bra hela tiden. Jag saknar bara någonting i tempot. Några dramatiska höjdpunkter. De kanske finns där. Men de fungerar uppenbarligen inte på mig. För mig blir den jämntjock.

Jag tyckte om den här boken. Men jag tyckte inte om den så mycket som jag tyckte att jag borde tycka om den. Jag borde hoppat jämfota av lycka. Slagit igen den lite då och då och bara klappat på den. Sparat för att inte läsa ut den för fort. Så borde det ha varit. Den borde ha varit så bra. Nu var det bara nästan.
Nästan lysande.
Nästan en topp tio.
Nästan toksorgligt.

Så synd.