Fem mamma-böcker

Måndag och bokfemma igen. Den här gången handlar det om böcker vi förknippar med våra mammor. Dags att hylla mamma alltså.

Precis som Malin så har jag förlorat min mamma. Det var tufft när det hände och jag kan fortfarande känna stygn av dåligt samvete för att jag inte var uppe på sjukhuset tillräckligt ofta den sista veckan. Men det var ju inte det som bokfemman skulle handla om. Det var ju böcker. Och är det något jag förknippar med min mamma så är det böcker. Min mamma läste jämt. Varje kväll somnade hon med en bok i handen, precis som jag gör nu.

Så här kommer fem osorterade böcker som jag förknippar med min mamma.

Tio små negerpojkar - Agatha Christie
Jag vet inte hur gammal jag var när mamma satte den här boken i händerna på mig. Men jag minns att jag tyckte det var enormt spännande. Då och då kom jag ut ur mitt rum för att diskutera min senaste teori om vem som kunde vara mördaren och hur det hela gick till. Skraj var jag också. För det här tyckte jag var otäckt. Mamma bara skrattade och lyssnade på mina vilda spekulationer.

Brandvägg - Henning Mankell
Den här boken kommer jag nog aldrig att läsa ut. Den satt jag och läste högt för min mamma på sjukhuset när hon var döende. Jag satt och läste långt efter att hon hade slutat prata förnuftigt. Kanske kunde hon höra mig, jag vet inte. Men hon ville så gärna hinna läsa den. Jag kom till sidan 120 tror jag.

Kung Liljekonvalje av dungen - Maria Lang
Lata sommardagar och Maria Lang-läsning. Det var sommarlov det. Både jag och mamma gillade att ligga och lata oss länge. Att bara gå upp och äta lite och sedan gå och lägga sig ovanpå sängen igen. Med en bok förstås. Jag gör gärna likadant idag, faktiskt.

Riddarna kring Dannys bord - John Steinbeck
Steinbeck fanns det gott om i vår stora gröna bokhylla. Mörkgröna bokhylla... 70-talsinredningen lämnade en del övrigt att önska, helt klart. Men böckerna höll bättre klass. Steinbeck var något som mamma satte i händerna på mig när hon förstod att jag hade börjat tröttna på ungdomsböcker. När hon inte gav mig Jätte-Starlet förstås. Det tyckte hon var ett jätteroligt skämt. Jag fnös ilsket, men läste förstås min Starlet i smyg.

Barnköparen - John Hersey
Den här boken var en av de få av min mammas böcker som jag tog med mig när jag flyttade hemifrån. Jag vet inte riktigt vad det var med den som fascinerade mig så mycket. Kanske beror det på att hela boken består av "ett förhör inför det ständiga utskottet för undervisning, socialvård och allmän moral i en viss delstatssenat, rörande en komplott mellan mr Wissey Jones och andra personer för att inköpa ett gossebarn." Något sådant hade jag aldrig läst förut. Hela handlingen redovisas i repliker. Då tyckte jag antagligen att det var fruktansvärt raffinerat. Fast det kanske det var? Det var många år sedan jag läste boken.


Sådär. Då var jag klar för den här gången.


Kommentarer
Postat av: *Malin*

Fint beskrivet av dig allting. Usch, jag blir helt sentimental och rörd av att läsa vad du skriver. Många fina minnen.

Postat av: Pi

Tack Malin. Det var ett bra ämne. Om än lite sorgligt.

2007-12-03 @ 21:22:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback