Modern landsortsberättelse

Vem skriver om landsorten idag? Inte många. Som omväxling till alla böcker om unga män i storstäder som går på krogen och tycker synd om sig själva - så var den här boken riktigt uppfriskande.

Italienaren - Sven Olov Karlsson

Kanske är det för att skogsbönderna bara är två generationer bort som jag gillar den här boken. Mina farföräldrar hade en liten gård med skog som försörjde dem och fem söner. Där tillbringade jag mina lov med att plocka bär, hjälpa till med grannarnas kor och bygga kojor i skogen. För mig är det som att åka tillbaka i tiden.

Boken handlar om Karl-Erik Andersson, Italienaren kallad, hans son Peter och deras familj i den lilla byn Åsvarta. Någonting händer med Italienaren. Den förut så starke och muntre mannen börjar glömma saker, hans humör förändras och arbetet går inte längre lika fort. Han är sjuk. Eller kanske inte sjuk egentligen. Läkarna har hittat en mystisk skugga på hans lunga. Det är säkert inget som inte kan åtgärdas med en liten titthålsoperation.
Familjen håller med. Det är klart att det inte är något farligt. Att Italienaren vaknar upp med ett ärr runt hela kroppen och en halv lunga mindre är något man nästan inte låtsas om.

Men sjukdomen kan inte ignoreras hur länge som helst. Italienaren blir sämre och Peter börjar förstå att han måste ta ett beslut. Ska han ta hand om gården? Trots att han egentligen inte vet något om hur man gör? Pappan har aldrig velat dela med sig av sina kunskaper.

Boken har en sidohistoria om utomjordingar som har kidnappat Italienaren. Jag är inte säker på om den är hans fantasier eller hallucinationer som kommer av hans hjärntumör, men den tillför inget till historien. Det är i berättelserna om landsbygden, arbetskamraternas tafatta rädsla för den sjuke, och de udda existenserna, som boken verkligen får mig att känna något.

Kanske hjälper det att jag har haft sura halvtokiga granngubbar som pissat på vår lillstuga som hämnd för inbillade oförätter och andra grannar med 5 skrotbilar på tomten och miljoner på banken. Men jag tror att jag hade tyckt om den här boken ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback