Och så en deckare till

Den här boken har jag också läst. För ett tag sedan faktiskt. Men jag har inte haft tid och ork att blogga.

Tid att dö - Jeffery Deaver

Men! Varför kan människan inte låta bli att krångla till intrigen så jävla mycket? Här finns en seriemördare som kallar sig själv urmakaren. Med sig har han en våldtäktsman som medhjälpare. Men så hemskt många mord verkar han inte lyckas med. Detta utreder Sachs och Rhyme samtidigt som Sachs har fått sitt första egna mordfall där hon undersöker ett självmord som kanske inte är vad det ser ut att vara.

Spoiler * Spoiler * Spoiler * Spoiler

Naturligtvis hänger historierna ihop. Men inget är som det ser ut att vara. Seriemördaren är ingen seriemördare, Närå, han är en professionell hitman som har hittat på hela den här historien för att mörda några helt andra personer. Jo men tjena... Det är så extremt ologiskt att det nästan verkar smart. Tills man börjar tänka lite mer på det hela. Då känns det som om hjärnan ska explodera.
Allvarligt. Jag kan förlåta Dennis Lehane för krattiga och ologiska intriger, det kan jag. Men Deaver... not so much.

Jag tror att jag redan tidigare har lovat mig själv att inte läsa mer av honom. Det är nog dags att göra slag i saken nu och faktiskt lägga av.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback