Ett "ta sig före" som vanligt

Nu har jag lyssnat på Håkan Nesser igen. Fast den här gången var det inte han själv som läste utan någon annan. Vem minns jag inte. Men han måste ha gjort ett bra jobb för jag tänkte aldrig på uppläsningen. Däremot tänkte jag på uttrycket "ta sig före" som Nesser använder en gång i varje bok. Alltid en. Aldrig fler.

Med tanke på att Håkan Nesser har varit lärare i svenska och dessutom är en erkänt god stilist, tar jag för givet att uttrycket är helt korrekt. Men visst låter det konstigt? Eftersom det inte handlar om att tränga sig, så skulle jag använda "ta sig för" men jag kanske är helt ute och cyklar i frågan.

Skuggorna och regnet - Håkan Nesser

Vad ska jag säga om det här då? Helt okey lyssning. Inte direkt spännande, men lite lagom småputtrigt hela vägen. Tillräckligt intressant för att jag ska städa en liten stund extra, men inte så fängslande att jag stannar upp i det jag håller på med precis. Lite besviken blev jag när jag fick reda på vem mördaren var. Det kändes lite futtigt, ungefär som om det var ett riktigt mord han skriver om. Riktiga mord är ju för det mesta ganska banala och sällan resultatet av några smarta planer eller diaboliska motiv.

Bäst i boken: Beskrivningen av en busschaufför som enligt författaren ser ut som "ett vattnigt gråpäron". Jag fattar verkligen precis hur han ser ut. På pricken.

Kommentarer
Postat av: kontakt

Nationalencyklopedins ordbok innehåller bägge varianterna, med en liten betydelseskillnad: ta sig för ska betyda "sysselsätta sig med", ibland för att markera inledning av handlingen, medan ta sig före mer entydigt ska ha med en handlings inledning att göra. Själv har jag precis som du enbart "ta sig för" i mitt aktiva ordförråd.

Postat av: Pi

Vad bra att jag har en blogg. Det där hade jag aldrig fått reda på annars. Jag är alldeles för lat för att ta reda på sådant själv. Tack!

2009-05-29 @ 14:42:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback