Själv har jag spikrakt hår
Den här boken glömde jag att skriva om. Lika bra att jag gör det. För annars kommer jag snart glömma att jag har läst den. Större intryck än så gjorde den inte.
Jag var självlockig, moderlös, gripande och ett monster av förljugenhet - Annette Kullenberg
Jag skulle antagligen ha fått ut bra mycket mer av den här boken om jag hade varit bekant med Marianne Hööks texter. Men de har gått mig spårlöst förbi. I mitt barndomshem kunde Bang mycket väl plockas fram för högläsning, men Höök hade jag aldrig ens hört talas om innan hon blev aktuell i pressen nu.
Jag visste verkligen ingenting om Marianne Höök när jag öppnade den här boken. Tyvärr vet jag inte så värst mycket mer nu. Det är inte så konstigt. Annette Kullenberg får verkligen inte tag i speciellt många nya fakta när hon försöker ta reda på vem hennes väninna Marianne egentligen var. Varför tog hon livet av sig? Hon som alltid verkade så lycklig och framgångsrik. Varför pratade hon aldrig om sin bakgrund?
Jag är helt säker på att Annette Kullenberg verkligen vill veta mer. Problemet är att det inte verkar finnas några fakta att hitta. Istället tvingas hon spekulera. Resonemangen går i cirklar och när jag till slut förstår att jag verkligen inte kommer att få reda på något mer än de fakta som tidigt presenterades (en mor som mycket tidigt begick självmord, uppväxt hos religiösa morföräldrar) så tappar jag ganska mycket intresse.
Jag lånade en bok med Marianne Hööks krönikor och reportage för att läsa parallellt. Men det blev aldrig av att jag gjorde det. Synd antagligen, men jag fick mer än nog av biografin.
Jag var självlockig, moderlös, gripande och ett monster av förljugenhet - Annette Kullenberg
Jag skulle antagligen ha fått ut bra mycket mer av den här boken om jag hade varit bekant med Marianne Hööks texter. Men de har gått mig spårlöst förbi. I mitt barndomshem kunde Bang mycket väl plockas fram för högläsning, men Höök hade jag aldrig ens hört talas om innan hon blev aktuell i pressen nu.
Jag visste verkligen ingenting om Marianne Höök när jag öppnade den här boken. Tyvärr vet jag inte så värst mycket mer nu. Det är inte så konstigt. Annette Kullenberg får verkligen inte tag i speciellt många nya fakta när hon försöker ta reda på vem hennes väninna Marianne egentligen var. Varför tog hon livet av sig? Hon som alltid verkade så lycklig och framgångsrik. Varför pratade hon aldrig om sin bakgrund?
Jag är helt säker på att Annette Kullenberg verkligen vill veta mer. Problemet är att det inte verkar finnas några fakta att hitta. Istället tvingas hon spekulera. Resonemangen går i cirklar och när jag till slut förstår att jag verkligen inte kommer att få reda på något mer än de fakta som tidigt presenterades (en mor som mycket tidigt begick självmord, uppväxt hos religiösa morföräldrar) så tappar jag ganska mycket intresse.
Jag lånade en bok med Marianne Hööks krönikor och reportage för att läsa parallellt. Men det blev aldrig av att jag gjorde det. Synd antagligen, men jag fick mer än nog av biografin.
Kommentarer
Trackback