gemen och verserad

Eftersom det tycks finnas ett enormt intresse för min insomningslitteratur (Nåja, bokidioten frågade. Hon är antagligen inte enormt intresserad - men man måste ju få fantisera lite. Det skulle ju kunna vara sant. Rent teoretiskt.  Det skulle kunna finnas horder av insomningslitteraturtörstande läsare där ute. Ah jag kan riktigt se dem framför mig. Horderna. Fast varför har de facklor och högafflar...? Bort! Bort med den fantasin.) så tänkte jag berätta att Tom Clancy forfarande min kompis på detta område.

Jag tror att jag läser en bok som heter Operation Rainbow. Något med Rainbow är det i alla fall. Jag har läst drygt tre fjärdedelar. Tror jag. Det finns en snubbe som heter Ding i boken. Det tycker jag är lite roligt. Men det är väl också det enda som är kul. Sedan finns det en konspiration av vetenskapsmän och miljömuppar som planerar att döda nästan hela jordens befolkning med hjälp av ett virus. En del av mig hoppas att de lyckas. Men det kan bero på att jag har slutat röka och är en aning negativt inställd till allt och alla just nu. Jag misstänker att Rainbowgruppen kommer att fixa det hela.

Fast just för ögonblicket är mitt behov av insomningsböcker ganska litet. Vi har satt igång med högläsningen igen. I stort sett varje kväll läser vi några kapitel ur Pullmans Mörka materie-serie. Nu är vi inne på Bärnstenskikaren, alltså den sista delen. Det är trevligt, men jag tycker inte riktigt att den lever upp till förväntningarna. Översättningen känns lite knölig. Texten är full av ord som upprepas flera gånger i meningarna. Kanske är det ett stilgrepp, men det känns väldigt obekvämt när man läser högt.

Jag ska försöka hitta exempel när jag väl skriver lite mer om dem, senare.