Ibland är det svårt att veta vad man tycker.

Jag blir inte klok på den här deckaren. Jag fastnade i den och läste ut den snabbt. Men jag är fortfarande inte säker på varför.

Det heligaste - Denise Mina

Vissa stunder tycker jag riktigt fasansfullt illa om huvudpersonen i den här boken. I andra stunder så känner jag mer sympati för honom även om jag hela tiden är lätt irriterad.

Lachlan Harriots hustru sitter i fängelse för mord på en seriemördare. Hon var hans psykolog innan hon blev avskedad för att ha tagit med sig journaler från anstalten där hon arbetade. Bara indicier tyder på att hon är skyldig, men fälld har hon blivit ändå.

Lachlan är en enormt enerverande människa i mina ögon. Han har uppenbara svårigheter att ens öppna filer och läsa dem på datorn och det tar honom en halv evighet att försöka hitta ledtrådar till hustruns överklagande. Han vacklar fram och tillbaka i sin tro på hustrun där han ömsom glorifierar henne och andra stunder misstänker att hon har haft en affär med seriemördaren.

Eftersom jag ändå hade stora svårigheter med att lägga ifrån mig den här boken så är den uppenbarligen bra. I sin ynklighet och sitt flirtande med mammorna på den lilla dotterns dagis så är han trovärdig som människa. Inte som en människa jag skulle tycka om, men ändå sann. Jag tror på honom även om jag ibland får en väldig lust att sparka honom någonstans där det känns.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback