gemen och verserad

Ytterligare en ljudbok avlyssnad. En deckare till förstås. Jag har upptäckt att det fungerar bäst. Vanliga böcker vill jag hellre läsa och riktigt bra böcker tror jag skulle förlora massor på att behöva samsas med disk, lökhackning och dammsugning.

Svart som natten - Ann Cleeves

Shetlandsöarna är en lite fantasieggande miljö. Kallt, kargt och med den där instängda känslan som tycks finnas på varje deckarö. Det här var ganska trivsam läsning. Helt utan rysfaktor förstås. Jag börjar tro att jag inte kan bli skrämd av litteratur längre. Deckare har jag i och för sig inte blivit rädd av sedan jag läste Tio små negerpojkar på mellanstadiet, men ändå. Något borde väl fortfarande kunna skrämma mig? Bortsett från Paulo Cuelo, alltså.

Nej, åter till boken. Ett mord på en tonårsflicka. Det är allt som sker. Visserligen finns kopplingar till ett elva år gammalt försvinnande, men det händer egentligen inte så värst mycket. Det gör inget. Misstankarna mot den gamle särlingen Magnus Tait, utredningsarbetet, de inkallade kriminalpoliserna från Skottland och flickans bästa kompis - allt det räcker för att ge mig lite lagom underhållning. Jag blir kanske aldrig riktigt engagerad, men jag har absolut inte tråkigt. Lite lagom höstig lyssning, som påminner om att vintern är på väg.