Men, jag var ju nästan ikapp ju
Upptäckte att jag halkat efter igen. I bokkedjan alltså. Hans har redan den sjätte ute och jag har inte ens hunnit skriva den femte. Så segt! Snart är jag så långt efter att jag ser ut att vara före.
Nej, nya friska tag. Här kommer alltså en bokkedja. Med start i ordet utanförskap. Då börjar vi med en favorit.
Låt den rätte komma in
Det är ju inget tvivel om att Oskar är utanför. Men han är inte den ende som inte riktigt passar in i den här boken. Här är det fullt av kantiga, tilltufsade människor som lever i utkanten och i marginalerna. Att vara vampyr måste väl automatiskt räknas som utanförskap tycker jag. Om man dessutom lever i en förort måste livet bli ännu besvärligare.
Andra som både bor i förorten och befinner sig lite utanför är familjen i Alakoskis Svinalängorna. Leenas föräldrar super. Kanske inte jämt, men ofta. Då finns det ingen mat och Leena ser till att fönster och balkongdörr är stängda så att grannarna inte ska höra föräldrarnas gräl. Det är ett glädjelöst supande där ord som fitta, hora och ynkrygg skickas fram och tillbaka.
Supande är det fler som ägnar sig åt. Bukowski till exempel. Men även om Bukowski och hans alter ego Henry Chinaski har en svart syn på livet så finns det även en hel del glädje och humor i hans böcker. Till exempel i Postverket. Här är det inte bara supande, en del av det roliga den drift med statliga myndigheter och deras regler som den gode Charles briljerar i.
Byråkrati och regler är ju inte vidare kul. Men i rätt författares händer kan det bli stor humor. Scott Adams får mig att skratta knäna ur led. Dogbert är min idol och jag är helt beredd att underkasta mig hans totalitära styre när han någon gång uppnår världsherravälde. Bring me the head of Willy the mailboy är ständig favoritläsning på vår toalett.
Nej, nya friska tag. Här kommer alltså en bokkedja. Med start i ordet utanförskap. Då börjar vi med en favorit.
Låt den rätte komma in
Det är ju inget tvivel om att Oskar är utanför. Men han är inte den ende som inte riktigt passar in i den här boken. Här är det fullt av kantiga, tilltufsade människor som lever i utkanten och i marginalerna. Att vara vampyr måste väl automatiskt räknas som utanförskap tycker jag. Om man dessutom lever i en förort måste livet bli ännu besvärligare.
Andra som både bor i förorten och befinner sig lite utanför är familjen i Alakoskis Svinalängorna. Leenas föräldrar super. Kanske inte jämt, men ofta. Då finns det ingen mat och Leena ser till att fönster och balkongdörr är stängda så att grannarna inte ska höra föräldrarnas gräl. Det är ett glädjelöst supande där ord som fitta, hora och ynkrygg skickas fram och tillbaka.
Supande är det fler som ägnar sig åt. Bukowski till exempel. Men även om Bukowski och hans alter ego Henry Chinaski har en svart syn på livet så finns det även en hel del glädje och humor i hans böcker. Till exempel i Postverket. Här är det inte bara supande, en del av det roliga den drift med statliga myndigheter och deras regler som den gode Charles briljerar i.
Byråkrati och regler är ju inte vidare kul. Men i rätt författares händer kan det bli stor humor. Scott Adams får mig att skratta knäna ur led. Dogbert är min idol och jag är helt beredd att underkasta mig hans totalitära styre när han någon gång uppnår världsherravälde. Bring me the head of Willy the mailboy är ständig favoritläsning på vår toalett.
Kommentarer
Trackback