Förordet var bäst
Säga vad man vill om Stephen King, men mannen kan skriva förord. Och efterord. Och introduktioner. Även om romanerna och novellerna absolut kan skifta i kvalitet så är förorden garanterat oslagbara. Så också i den här boken. Ändå skriver han inte om något så väldigt speciellt. Han verkar bara så enormt utomjordiskt mänsklig. Tyvärr var boken inget vidare.
Blaze - Richard Bachman
Det här är en ganska rar, om än svart, historia - men den är faktiskt lite för mycket. Det känns att den gode Stephen var ung när han skrev den. Det är lite för stora gester, lite för enkelt och lite för uppenbart här och där. Men stilen finns där. Språket flyter lika lätt som vanligt
Det är så klart inte helt enkelt att fixa en kidnappning av ett spädbarn när man har ett förståndshandikapp. Men Blaze gör så gott han kan. Som tur är hör han då och då sin gamle kompis Georges röst i huvudet. Visserligen påpekar George oftast bara att Blaze är korkad, men ibland kommer han med användbara tips.
Det är lätt att känna sympati för Blaze. Lite för lätt. King gör det nästan omöjligt att känna något annat än sympati för denne långsamtänkande jätte. För det är synd om Blaze. Herreminje, så synd det är om Blaze! Inte nog med att hans förståndshandikapp uppstod när hans pappa kastade honom utför en trappa, så fort han varit nära något bra har det gått illa. Det är inte utan att det blir lite för mycket, faktiskt.
Lättläst och lättglömt. Men som sagt; förordet var bra.
Blaze - Richard Bachman
Det här är en ganska rar, om än svart, historia - men den är faktiskt lite för mycket. Det känns att den gode Stephen var ung när han skrev den. Det är lite för stora gester, lite för enkelt och lite för uppenbart här och där. Men stilen finns där. Språket flyter lika lätt som vanligt
Det är så klart inte helt enkelt att fixa en kidnappning av ett spädbarn när man har ett förståndshandikapp. Men Blaze gör så gott han kan. Som tur är hör han då och då sin gamle kompis Georges röst i huvudet. Visserligen påpekar George oftast bara att Blaze är korkad, men ibland kommer han med användbara tips.
Det är lätt att känna sympati för Blaze. Lite för lätt. King gör det nästan omöjligt att känna något annat än sympati för denne långsamtänkande jätte. För det är synd om Blaze. Herreminje, så synd det är om Blaze! Inte nog med att hans förståndshandikapp uppstod när hans pappa kastade honom utför en trappa, så fort han varit nära något bra har det gått illa. Det är inte utan att det blir lite för mycket, faktiskt.
Lättläst och lättglömt. Men som sagt; förordet var bra.
Kommentarer
Trackback