gemen och verserad

Det är det enda jag har att skylla på. Jag hade ingen bekväm pocket att stoppa i väskan och så låg den bara där. That's my story and I'm sticking to it.

Livstid - Liza Marklund

Varje gång jag läser Koontz, Marklund eller någon annan av de där författarna som jag egentligen inte är speciellt förtjust i så tänker jag att det här var den sista. Men så går det ett halvår eller ett år och så sitter jag där igen. Och läser något jag redan från början vet att jag inte kommer att gilla så där värst.

Och precis så blev det den här gången också. Det var inte så roligt, direkt. Antingen är berättelsen väldigt långsökt, eller också är det jag som är trög - men jag har verkligen svårt att fatta hur Annika Bengtsson hittar fram till mördaren i det här fallet.  Det har något med företagsregister att göra, tror jag. Men jag förlorar snabbt intresset så jag är inte säker. Som sagt, jag borde inte läsa Marklund. Men det kommer säkert inte att hindra mig i framtiden heller. Eftersom det uppenbarligen är något fel på min tankeförmåga när det gäller att hålla mig undan från vissa författare. Ranelid och Cuelo är däremot misstag som jag inte upprepar!