gemen och verserad

Jag kör på. Snart är jag ikapp. Eftertanken och den djupa analysen kanske saknas. Men hej, den är verkligen inte vanligt föreommande i min blogg ändå. Så nu tar vi nästa Lästrio. Historiska skildringar denna gång. Det borde vara lättare än geografi. Fast det kanske blir svårt att välja...? Vi får se.

Svärdet och spiran - Ken Follet
Så länge jag kan minnas har jag varit totalt fascinerad av hur man tillverkar saker. Jag sitter som hypnotiserad så fort det kommer en filmsnutt som visar hur en glasspinne blir till. Kanske beror det på att jag har tretton tummar på varje hand och är fullkomligt opraktisk. Så den här boken är mumma för mig. En historisk roman om en stenhuggare och ett katedralbygge i England. Det är både politik, historia och arkitektur i en och samma bok. Som ett Kinderägg - fast bättre!

Roms portar - Conn Iggulden
Något annat som får mig att sitta som klistrad framför teven är Rome. Och naturligtvis var Jag, Cladius min favoritserie när jag var mindre. Alltså är Igguldens serie som gjord för mig. Framför allt de första delarna. Det är ju svårt att bortse ifrån att man vet hur det går i de sista böckerna. Inte för att det hindrade mig från att läsa dem, men jag hade absolut mest behållning av den första delen i den här serien.

Rosens namn - Umberto Eco
Religiösa maktkamper och mystiska mord i ett italienskt benediktinkloster år 1327. Aldrig har Eco varit bättre! Jag har sett Rosens namn både som film och som pjäs. Men den ska läsas. Aldrig kan någon filmare eller scenograf skapa de miljöer som jag ser i min hjärna. Det här klostret med sitt labyrintiska bibliotek kommer att stanna i mitt minne för evigt. Och när seniliteten väl slår till kommer jag antagligen tro att jag har varit där i verkligheten. Så tydligt var det för mig.

Så, det var de 3 historiska det. Jag är ikapp! Grattis till mig.