Lite mer om Shantaram

En bok på 900 sidor förtjänar faktiskt lite utförligare tyckande än ett litet den var bra. Fast jag är fortfarande inte säker på om jag har så hemskt mycket mer att säga.

Shantaram - Gregory David Roberts

Jag har verkligen ingen aning om hur mycket, om något alls, som är sant i den här boken. Få saker bekymrar mig mindre. Även om vartenda ord skulle vara påhittat så gör det inte historien sämre. Fast om den vore påhittad så skullle jag önskat att Roberts hade hoppat över den delen som handlar om Afghanistan. Där någonstans tappar boken verkligen fart och jag somnar fortare än någonsin vid läsningen.

Men jag kan förlåta det. För det finns hur mycket annat som helst att fascineras av i den här boken. Slumområden med sina egna lagar och rättskipning, blinda sångare, blåmålade björntränare, underliga horhus, en svart marknad för mediciner som styrs av de leprasjuka och här känner jag mig tvungen att sätta stopp för mig själv. Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst.

Det är en våldsam och brutal berättelse, men samtidigt finns det massor av kärlek i den. Inte så mycket klassisk romantisk kärlek, även om det finns lite sådant också, men betydligt mer kärlek till människorna i Bombay. Lin som huvudpersonen kallas älskar verkligen sina vänner med en innerlighet som känns ganska främmande, men faktiskt trovärdig.

Som vanligt kommer jag att glömma det mesta i den här boken om några månader. Men några stycken kommer att stanna kvar länge, kanske för alltid. De stående Babas tror jag aldrig att jag kommer att glömma. Jag hoppas att den sekten är ett påhitt. Verkligen. För skildringen av de smärtor som de här munkarna utstår för att hålla sitt löfte om att leva hela sitt liv på stående fot, utan att någonsin sätta sig eller lägga sig ned, är bland det äckligaste jag någonsin läst. Jag var tvungen att lägga upp fötterna på en kudde när jag läste om dem.

Att jag somnade hela tiden när jag läste har nog faktiskt mer med mitt allmäntillstånd än med bokens innehåll att göra. Tja, om vi bortser från den där Afghanistan-biten då. För här finns hur mycket fantasieggande material som helst även för den som liksom jag aldrig satt sin fot i Indien.

Kommentarer
Postat av: Marianne

Googla på "the standing babas" så hittar du ett youtube-klipp. De finns.



Håller med om att Afghanistandelen tar ned helhetsintrycket, fast bara marginellt.



Kul att du verkar ha fått en rejäl läsupplevelse i alla fall!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback