Mystiska bibliotekslån
In the woods - Tara French
Jag förstår varför mitt undermedvetna jag plockade upp den här boken. Mörk murrig skog på omslaget och svart foliering av sidorna. Det och handlingen - tre barn leker i skogen. Ett hittas, de andra försvinner spårlöst för all framtid. Mystisk skog, barn, svarta sidor. Självklart lån!
Det börjar riktigt bra. Massor av vänskap. Jag är en total sucker för vänskapsskildringar. Kärlek tråkar ofta ut mig, men vänskap det är min grej det. Här finns till att börja med en sådan där vänskap man bara drömmer om mellan detektiverna Rob och Cassie. De är roliga, gillar varandra massor och klarar av bjuda in andra i sin lilla krets. De får i updrag att utreda mordet på en tolvårig flicka som hittats mördad på en utgrävningsplats i Knockaree. Samma skog där två barn försvann under extremt mystiska omständigheter för mer än tjugo år sedan.
Nu till själva tvisten. Taada! Rob är så klart barnet som överlevde. Han hittades stående vid ett träd med naglarna inborrade i barken, katatonisk och utan minne efter ett par dagar. Hans skor var fyllda med någon annans blod och baksidan av hans t-shirt var sönderskuren utan att han var skadad. Då hette han Adam. Han har bytt namn, utbildat sig till mordutredare men aldrig fått tillbaka minnet. Cassie vet om hans bakgrund mem ingen annan. Naturligtvis bestämmer de sig för att hålla tyst. Ingen bra idé.
Det börjar som sagt bra. Historien om de försvunna barnen är lite läskig och det är inte helt självklart att allt har en naturlig förklaring. Det fortsätter bra också, mer än halva boken. Men sedan! Jävlar vad jag inte gillar den sedan. Den sista tredjedelen är jag mer eller mindre urförbannad hela tiden under läsningen. Svordomarna osar i huvudet när jag tuggar mig igenom sidorna. Men din idiot! Är du helt dum i huvudet, eller?
Någonstans så är den förstås ganska bra när jag blir så engagerad. Men jag gillar det inte. Jag förstår att den har vunnit priser, men jag gillar det ändå inte. Allt som jag gillar med boken bara försvinner och sedan har den dessutom fräckheten att bara ta slut. Bah.
Hmm. "In the Woods" är en av de bästa deckare jag någonsin har läst, och jag minns inte att jag hade några invändningar mot någon sista tredjedel.
Var huvudfelet att den tog slut? :-)
Eller gillade du inte själva upplösningen?
Jag har köpt Tana F:s andra bok, "The Likeness", där en av huvudpersonerna återkommer.
Det är tydligen väldigt inne med barn som försvinner i deckare nu. De tre senaste böckerna som jag läst har handlat om det,"Skumtimmen", "Den som älskar något annat" och nu ytterligare "In the Woods".Bra deckare, men man blir illa berörd när barn är inblandade!
Marianne - alltså jag gillade den också. Men jag blev så enormt trött på Rob som förvandlades till en total idiot efter att han och Cassie hamnat i sängen. Jag ville ju att de skulle fortsätta vara kompisar! Upplösningen var ju frustrerande förstås. Men mest var det Robs förvandling som gjorde mig så arg.
Det hade ju inte gjort något om man åtminstone hade fått en hint om vad som faktiskt hände där i skogen. Men om det är Rob som återkommer så kanske det kommer så småningom. Eller inte. Jag kommer så klart att läsa nästa också.
Där har du en poäng. Den aspekten hade jag glömt, men det var ju en väldigt bra vänskapsskildring som liksom bara försvann.