Fem resor
Nu kan jag vara med igen. Resor alltså. Det borde jag väl kunna skriva något om? Jag blev onekligen lite knäckt när jag upptäckte att jag inte läser någon svensk samtidslitteratur. Jag har till och med svårt att komma på någon. Men, nu ruskar vi av oss det och går med liv och lust in för veckans tema: resor.
Midnattsbarnen - Salman Rushdie
Myllrande, doftande Indien. Det var länge sedan jag läste den här boken. Och egentligen kan jag väl inte säga att jag kommer ihåg den riktigt. Men jag minns att jag var fullkomligt uppslukad av den när jag läste. Det berodde säkert på beskrivningen av Indien. Eller att Salman är en ganska hyfsad författare.
Damernas detektivbyrå - Alexander McCall Smith
Botswana! Dit vill jag åka. I alla fall efter att ha läst de här böckerna. Jag har aldrig varit i Afrika, om man bortser från ett par resor till Tunisien för 35 år sedan, och jag vet inte riktigt vad jag skulle göra där. Men just nu tycker jag att rött roibuste och värme låter enormt lockande.
Tidvattnets furste - Pat Conroy
Sydstaterna! Där har jag inte heller varit. Men jag älskar sydstaterna av princip. Det är träsk, värme och kryddig mat. Jag föreställer mig alla sydstatsmänniskor som artiga tryckkokare som under den polerade ytan sjuder av undertryckta aggressioner, perversioner och skogstokighet. Och i träsken bor inavlat white trash. Fördomar? Jag? Man får ha det mot amerikaner. Det är tillåtet. Jag tror att det står i bibeln.
Bortom horisonten - James Hilton
Tibet. Dit ville jag absolut när jag var liten. För den här boken övertygade mig om att det nog kunde finnas ett Shangri-La uppe bland de tibetanska bergen. Idag är jag inte alls lika sugen på att vandra i Tibet. Att sitta i skuggan på en uteservering i Italien är ju så mycket bekvämare... Men vem vet, en vacker dag kanske jag snör på mig vandringskängorna och traskar iväg.
Benfolket - Keri Hulme
Alla tycks vara väldigt förtjusta i att kalla Keri Hulme för en maorisk författare. Visserligen är hon väl kvartsmaorier om jag fattar det hela rätt, men det känns som om man verkligen gör allt av de där 25 procenten. Nåja. Nya Zeeland är ytterligare ett av de länder jag alltid velat åka till. Den här boken fick Bookerpriset 1985. Och det var den värd. Tyvärr är det den enda romanen av den här före detta tobaksplockerskan som beskriver sig själv som en asexuell ateist. Bara en sådan sak!
Midnattsbarnen - Salman Rushdie
Myllrande, doftande Indien. Det var länge sedan jag läste den här boken. Och egentligen kan jag väl inte säga att jag kommer ihåg den riktigt. Men jag minns att jag var fullkomligt uppslukad av den när jag läste. Det berodde säkert på beskrivningen av Indien. Eller att Salman är en ganska hyfsad författare.
Damernas detektivbyrå - Alexander McCall Smith
Botswana! Dit vill jag åka. I alla fall efter att ha läst de här böckerna. Jag har aldrig varit i Afrika, om man bortser från ett par resor till Tunisien för 35 år sedan, och jag vet inte riktigt vad jag skulle göra där. Men just nu tycker jag att rött roibuste och värme låter enormt lockande.
Tidvattnets furste - Pat Conroy
Sydstaterna! Där har jag inte heller varit. Men jag älskar sydstaterna av princip. Det är träsk, värme och kryddig mat. Jag föreställer mig alla sydstatsmänniskor som artiga tryckkokare som under den polerade ytan sjuder av undertryckta aggressioner, perversioner och skogstokighet. Och i träsken bor inavlat white trash. Fördomar? Jag? Man får ha det mot amerikaner. Det är tillåtet. Jag tror att det står i bibeln.
Bortom horisonten - James Hilton
Tibet. Dit ville jag absolut när jag var liten. För den här boken övertygade mig om att det nog kunde finnas ett Shangri-La uppe bland de tibetanska bergen. Idag är jag inte alls lika sugen på att vandra i Tibet. Att sitta i skuggan på en uteservering i Italien är ju så mycket bekvämare... Men vem vet, en vacker dag kanske jag snör på mig vandringskängorna och traskar iväg.
Benfolket - Keri Hulme
Alla tycks vara väldigt förtjusta i att kalla Keri Hulme för en maorisk författare. Visserligen är hon väl kvartsmaorier om jag fattar det hela rätt, men det känns som om man verkligen gör allt av de där 25 procenten. Nåja. Nya Zeeland är ytterligare ett av de länder jag alltid velat åka till. Den här boken fick Bookerpriset 1985. Och det var den värd. Tyvärr är det den enda romanen av den här före detta tobaksplockerskan som beskriver sig själv som en asexuell ateist. Bara en sådan sak!
Kommentarer
Postat av: *Malin*
Det var många som blev avskräckta förra veckan, och det kanske förklarar varför tävlingen fick bli utan vinnare.
Nya Zeeland är också ett drömresemål för mig. jag har varit i Australien och blev tokkär i landet, så NZ ligger säkert lika bra till.
Postat av: Pi
Ja förra veckan var verkligen svår. Även om jag läser svenska böcker som är skrivna nu så handlar de ofta om 60-70 eller 80-talet.
Jag har alltid velat åka till både NZ och Australien. Men med en flygrädd man så är det lite krångligt... Minst sagt.
Trackback