gemen och verserad

I ärlighetens nam nvet jag inte om jag hade läst klart den här boken om det inte hade varit en finne som skrivit den. Men med mitt litterära nyårslöfte i tankarna så tog jag mig igenom den.

Fel inställning - Petri Tamminen

Jag gillade verkligen första delen av den här boken Harri får veta att hans fru väntar barn och drabbas av rädsla. Helt plötsligt ter sig hela tillvaron full av hot. Nog är han sjuk. Hans HIV-test är visserligen negativt, men han kan ha blivit smittad av nålen som tog provet. Bilar verkar förfölja honom och någon är helt klart ute efter honom. När dottern föds blir ångesten ännu större. Hon är så liten och ömtåig. Han håler andan i snabbköpskön och desinficerar sina händer för att inte ta med smitta hem. Men vad hjälper det när han hustru vägrar inse faran?

Som sagt, början är hur bra som helst. Jag tror verkligen på Harris färd in i den totala paranoian. Däremot ställer andra delen till problem. Harri är på väg till sjukhuset för att få svar på sitt andra HIV-test när hans bil havererar. Han ringer  den tidigare kollegan, sportjournalisten Eero som kommer och hämtar honom när bärgaren väl fått in bilen till verkstaden. Sedan ger sig de två ut på en resa i den finska sommaren.

Och hej, vad jag skiter i vad de gör på den resan. Men den involverar en brinnande bastu, släktingar, spelmansfestivaler och ett evinnerligt tjatande av Eeero. Harri tycks uppskatta det hela, men det gör inte jag.

Men, början var bra och nu kan jag bocka av ytterligare en nordisk författare som inte skriver deckare. Ibland är det gott nog.