Nja till nästa generation King

Jag har varit lite halvsugen på den här boken länge. Läst recensioner och haft ett litet, litet hopp om att det kanske kunde vara bra samtidigt som jag varit orolig för att det skulle vara riktigt dåligt. Hur stor är egentligen chansen att det ska finnas två bra skräckförfattare i en och samma familj?

Heartshaped box - Joe Hill

Det blev varken bu eller bä. De första sidorna verkade lovande, men sedan gick det utför. Sedan blev det riktigt spännande ett tag och därefter blev det sämre igen och slutade till sist med ett ganska oengagerat; jaså, jaha.

Idén med en åldrande rockstjärna som köper ett spöke på internet är ju ganska rolig. Jag förväntade mig en långsamt stegrande upptrappning av kalla kårar - men inte då. Här fläskas det på ordentligt från början. Spöket hinner knappt mer än komma innanför dörren innan det visar sitt rätta ondskefulla jag.

Ett sådant tempo går naturligtvis inte att hålla en hel bok igenom, tack och lov. Men tempot är ändå högt hela boken igenom. Tyvärr känns det som om det är på bekostnad av figurerna, för de är ganska platta. Den här boken hade varit så mycket bättre om personerna hade fördjupats lite. Jag vill ju tycka om dem! Och jag hade säkert gjort det om det hade varit pappa King som hade skrivit - fast då hade förstås boken blivit 800 sidor.

Nåja, det var okey underhållning. Ibland räcker ju det ganska långt. Men jag kommer ju inte att springa benen av mig när hans nästa bok kommer ut.


Kommentarer
Postat av: Helena

Läs novellsamlingen 20th Century Ghosts (Vålnader på svenska) istället, den är mycket bättre!

Postat av: Pi

Noveller och skräck! En favoritkombo. Det låter hur lovande som helst.

2008-08-20 @ 09:38:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback